Programstruktur

Kursen ger en introduktion till akademiska studier, strategisk kommunikation samt framtida yrkesroller inom området. I möte med såväl forskare som praktiker får studenten tillfälle att tillägna sig grundläggande kunskaper om strategisk kommunikation och de yrken för vilka kunskaper om strategisk kommunikation är en förutsättning. Kursen behandlar den historiska utvecklingen och samtida trender inom strategisk kommunikation. Vidare diskuteras relationerna mellan de tre forskningsfälten organisationskommunikation, public relations och marknadsföring ur ett integrerat perspektiv. Studenten introduceras även i bibliotekens informationsresurser, studieteknik och studieplanering.

Kursen diskuterar och problematiserar kommunikation från olika vetenskapliga perspektiv. Speciell vikt läggs vid socialpsykologiska, sociologiska samt kulturella perspektiv. Utifrån dessa perspektiv visas att kommunikation kan förstås på olika sätt, betyda olika saker och medföra olika problem. Kursen erbjuder en inblick i olika sätt att förhålla sig till problem rörande kommunikation utifrån individer, grupper, organisationer eller samhällen och kulturer.

Kursens behandlar forskningsområdet organisationskommunikation, dess historiska framväxt och perspektiv. Kursen går sedan vidare till att fokusera på teorier och praktiker inom två centrala områden inom organisationskommunikation, ledarskap och förändringsarbete. Andra teman som diskuteras under kursens gång är etiska förhållningssätt samt genus- och mångfaldsfrågor i organisationer. Inom ramen för kursen genomförs ett projektarbete där studenterna i grupper ska identifiera och lösa kommunikationsproblem i en organisation.

I kursen introduceras studenten till grundläggande teorier, perspektiv och begrepp inom varumärkeskommunikation. Kursen består av tre delar som behandlar varumärkesstrategier i olika typer av organisationer.  Den första delen behandlar ett ledningsperspektiv på varumärkesarbete. Exempelvis behandlas strategiska målsättningar för vision, identitet, image och kultur samt olika aktörers involvering och påverkan på varumärkesarbetet. Den andra delen behandlar varumärkning av konsumentprodukter utifrån två perspektiv. Utifrån ett ledningsperspektiv behandlas symboliska och funktionella varumärkesstrategier, varumärkeskapital, kommunikationsstrategier samt särskilda utmaningar inom varumärkesarbetet. Utifrån ett konsumentperspektiv behandlas exempelvis konsumentkultur, identitetsskapande konsumtion samt märkesmotstånd. Den tredje delen behandlar varumärkning av offentliga och ideella organisationer. Denna typ av varumärkespraktik är förenade med särskilda utmaningar och dilemman som diskuteras ingående. 

På kursen språkstrategi producerar studenterna texter för olika situationer i arbetslivet. De utforskar sambandet mellan kommunikationssituation och stil och tränar förmågan att anpassa en text efter målgrupp, syfte och kontext. Studenterna lär sig grunderna inom textvetenskap och argumentation för att ur ett funktionellt perspektiv kunna analysera och värdera texter och därmed ge konstruktiv respons till andra kommunikatörer.

På kursen utvecklar studenten sin förmåga att kommunicera strategiskt med hjälp av grafisk design och visuell retorik. Kursen introducerar grundläggande teorier och begrepp inom webb- och interaktionsdesign samt låter studenterna utveckla praktiska och analytiska färdigheter för att arbeta med strategisk kommunikation i digitala medier. Grunderna i visuell retorik och grundläggande designprinciper introduceras och studenten tränas i att analysera hur budskap kommuniceras strategiskt i tryckta och digitala medier. Studenten tillägnar sig också grundläggande kunskaper och tränas i användning av digitala verktyg med fokus på framställning av kommunikationsmaterial i form av trycksaker och webbproduktion. Kursen avslutas med ett projektarbete i grupp, där studenterna genomför, designar, analyserar och utvärderar ett digitalt projektförslag.

Denna kurs syftar till att ge studenten möjlighet att skapa en förståelse för såväl praktiska som teoretiska perspektiv inom public relations. Offentliga och privata organisationers public relations-arbete belyses och diskuteras kritiskt med hjälp av olika teoretiska ramverk. Empiriska exempel hämtas primärt från Sverige, England och USA och studenterna uppmanas att arbeta med material och exempel tagna från en bredare global kontext. Kursen syftar dessutom till att skapa förståelse för PR-disciplinens förändrade förutsättningar och karaktär, i synnerhet de förändringar som beror på de digitala plattformarna och kanalerna. På kursen granskas kritiskt det som ibland kallas för "det professionella projektet" och studenterna tränas i att ta ställning till etiska frågor i relation till public relations såsom maktstrukturer, sanningsanspråk, övertalning, äkthet, transparens och legitimitet.

Kursen fokuserar på att skapa en förståelse för hur opinionsbildning fungerar i ett demokratiskt samhälle med fokus på mediernas och PR-aktörernas inflytande och arbetsprocesser. Grundläggande statsvetenskaplig förvaltningskunskap av relevans för informationsarbete i kommuner, landsting och myndigheter tas upp. Under kursen behandlas vidare mediernas roll, struktur, villkor och arbetsprocesser. Dessutom belyses den växande PR-branschens opinionsbildande roll i samhället samt samspelet mellan PR-aktörer och journalister. Under kursens gång behandlas även juridiska regelsystem, såsom tryckfrihetsordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, som är av särskild betydelse för yrkesverksamma inom området strategisk kommunikation.

Syftet med kursen är att ge studenten en introduktion till vetenskapsteori och metod inom samhällsvetenskaplig forskning med inriktning mot strategisk kommunikation. Vidare är syftet att studenten ska bekanta sig med och utveckla förståelse för forskningsstrategi, metod och vetenskapligt skrivande. Under kursens gång arbetar studenten med olika vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder. Fokus ligger på kvalitativ analys av text och bild inom massmedia och populärkultur men även kvantitativa analysmetoder introduceras. Kursen avslutas med ett självständigt uppsatsarbete kring ett avgränsat forskningsproblem inom kunskapsområdet strategisk kommunikation.

Kursen ger studenten grundläggande kunskaper i ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering med relevans för strategisk kommunikation. Under kursens gång tränas studenten i att fatta ekonomiska beslut och styra ekonomiska flöden bland annat i form av ett verklighetsnära simuleringsspel. Betydelsen av affärsidé, strategi och konsekvenser av operativa beslut diskuteras ingående. Dessutom analyseras styrningen av företagets finansiella flöde, resultat och ekonomiska ställning. I kursens avslutande del utvecklar studenten färdigheter i finansiell kommunikation och att kommunicera ekonomiska resultat och beslut till olika målgrupper.  

Syftet med kursen är att ge studenten inblick i olika yrkesroller inom området strategisk kommunikation samt att utveckla studentens kompetenser och färdigheter inom strategisk kommunikation. Praktiktiden gör det möjligt för studenten att förbereda sig inför det framtida yrkeslivet och skapa kontakter med möjliga framtida arbetsgivare. Kursen ger studenten möjlighet att arbeta med strategisk kommunikation inom olika verksamheter såsom statliga och kommunala myndigheter, frivilliga organisationer och privata företag.

Under denna termin har du möjlighet att profilera din utbildning genom att självständigt välja kurser som kan ingå i utbildningen. Du kan själv välja passande kurser vid ett svenskt eller utländskt lärosäte. Lunds universitet och Institutionen har flera partneruniversitet runt om i världen.
Läs mer om utlandsstudier.

Inom ramen för kandidatprogrammet erbjuder institutionen den valbara kursen Projektledning i digitala miljöer (KOMC16), 15 hp. Kursen introducerar projektledning som ett verktyg för att arbeta med en organisations strategiska kommunikation, där studenten självständigt planerar, genomför och utvärderar ett digitalt projekt efter en beställares önskemål.

I dokumentet Vägledning för valbara kurser beskrivs vad som kan vara bra att tänka på vid valet av kurser och hur de tillgodoräknas. För studenter på kandidatprogrammet i strategisk kommunikation och digitala medier gäller dessa riktlinjer för alternativet utlandstermin under termin 5. 

Det finns möjlighet att diskutera inriktning på och valet av kurser med studievägledaren vid Institutionen för strategisk kommunikation.

Kursen syftar till att studenten ska öka sin förmåga att förstå, analysera och arbeta med kris- och förändringskommunikation. Kursen inleds med ett avsnitt om utvecklingen inom strategisk kommunikation – från rationalism till paradoxer. Därefter följer ett moment om förändringskommunikation, då såväl traditionella som alternativa teorier behandlas. De alternativa teorierna beaktar aspekter som dialog, makt, motstånd och genus. Det påföljande momentet behandlar kriskommunikation. Aspekter som tas upp är exempelvis krisdefinitioner, krishantering, sociala medier och aktivism. Det sista momentet tar upp intern kriskommunikation, vilket innehåller delar från både forskningen om kriskommunikation och förändringskommunikation. Kursen avslutas med ett förändrings- och krisspel då studenten får applicera sina kunskaper på ett fall och lösa konkreta problem.

Kursen bygger på metodkursen under programmets andra år och syftar till att fördjupa studentens kunskaper inom vetenskapsteori, forskningsdesign och metod. Både humanistiska och samhällsvetenskapliga metodologiska aspekter behandlas och kopplas till kommunikationsteorier. Olika vetenskapliga forskningsmetoder såsom intervjuer, observationer, text- och bildanalyser samt enkätstudier diskuteras i syfte att öka studenternas förståelse för när och hur de bör användas, samt hur de kan kombineras. Medan metodkursen under termin fyra lade relativt stor vikt vid insamlingen av ett empiriskt material, betonas här analysprocessen i större utsträckning.

Utbildningen avslutas med att studenten skriver en kandidatuppsats, ett självständigt vetenskapligt arbete inom huvudområdet strategisk kommunikation. Examensarbetet presenteras och diskuteras vid ett avslutande seminarium.